sprattagg [sprättägg utan prickar]

Denna anekdot kommer innehålla många olika människor och platser. Så skärp till dig ordentligt, sänk en redbull eller två kaffekoppar och njut åt andras (min) olycka.

Jag delade lägenhet (lgh 1) med min bror ett tag när han arbetade på Munken. Detta höll inte speciellt länge då den unge mannen jobbade natt och jag dag. Den unge mannen flyttar då lungt och smärtfritt hem till vår far. (lgh 2) Emanuel lämnar då "sin nyckel" i mitt postfack (postfack 2). Detta är då i måndags (19/7). Jag kommer hem från jobbet vis halv sex och tar nyckeln ur postfacket (postfack 2). Veckan fortlöper utan störr problem. Sinne på jobbet och längtar till lediga augusti men inget mer.

I fredags då när jag ska lämna över min nyckel till min bror som ska låna (lgh 1) av mig under helgen då jag själv skulle sova hos mamma i klinte, upptäcker jag till min stora förskräckelse att nyckelhelvetet inte passar. Jag vänder och vrider, våldar och stånkar men inte fasen passar nyckeln. När jag tittar lite närmare på nyckeln ser jag att det inte är mitt lghtsnummer utan nr 2 (lgh2).

Till hisorien hör (som en enda stor parantes mitt i) att dagen innan så hade vän 1s lägenhetsnyckel hamnat i postfacket under (från postfack 3 till 4). Nycklarna glider alltså emellan. Efter mycket om och men lyckas vi hitta vän 1s nyckel uppe hos granne 3 som har postfack 4.

Jag gluttar in i samtliga postfack och ser ingen nyckel, pankiken ökar på att någon har min nyckel. Jag försöker ringa fastigehtsvärd i hopp om att nyckeln slingrat sig ner under alla insatser i postfacksboxen. Jag knackar på hos granne 4 som har postfack 1 (det översta) i hopp om att nyckeln studsat uppåt. Jag har ju dock hans nyckel alltså nyckel till lgh 2 och granne 4 med postfack 1. Jag börjar nästan gråta. Jag pilar hem till Lars-Gunnar då min dator är nedpackad och försöker googla fram min granne (lgh 2 och granne 4 med postfack 1) inga resultat. Jag hittar honom få Facebook men eniget telefonnummer Jag ringer vän 2 och 3 som är gemensammma vänner med honom men ingen svarar.

Jag springer upp till granne 3 och frågar igen om en nyckel varpå han frågar "- Gör du inget annat än letar nycklar?"

Jag kommer på snilleblixten att ringa vän 4 som kommer och öppnar postfacken åt mig med sin universalnyckel. Inget resultat, ingen nyckel. Efter nästan en timmes outhärdlig stress ( notera att inet en enda gång under denna period bekommer det mig att nyckeln varit borta i nästan en vecka) så knackar jag återigen på hos granne fyra. Vars nyckel jag faktiskt har (lgh 2). Där jag redan satt upp en lapp med mitt telefonnummer på.

En person öppnar som inte är granne 4 vi kan kalla honom granne 5, han ser förundrat på mig när jag berättar att jag har hans nyckel. Varpå karln utbrister "- Jahaaaa! Det förklarar ju varför min nyckel inte passar i dörren." "- Jag har hoppat in och ut genom fönstret i en veckas tid. Skitjobbigt om man glömmer något inne och måste klättra in igen." (Not: hoppet från hans fönster till mark är nära 2 meter, jag är impad!) Jag ger honom hans nyckel med en djup suck över han ickeexisternade intelligens och frågar om något omöjligt. "- Du råkar inte ha min nyckel?" "- Öh, jo kanske, den passar ju inte här." Varpå han ger mig MIN nyckel. Lyckan var fullständig.

Jag vill tacka alla inblandade, särskillt vän 4 och Lars-Gunnar för hans tålamod när jag var på livets rand i upplösningstillstånd.