sprattagg [sprättägg utan prickar]

Nu kom den, som en blixt från klar himmel, saknaden och längtan tillbaka till Stockholm. Jag undrade vart den var någonstans. För allt har kännts så löjligt bra här nere på ön. Men idag, på eftermiddagskvisten så kom den. Lite små smygande sådär försiktigt och grep tag i mig. Ganska skönt må jag säga. Jag har väntat länge på saknaden. Nu är den här. Tillfället var väl inget extraordinärt sådär, jag räffsade och vinterstädade trädgården hemma hos Mamma i vanlig ordning i oktobertider. Vi grillade lite, klippte gräset, körde löven till tippen och njöt av den klara höstdagen. Mitt dilemma för kvällen var hurvida jag skulle gå på en inflyttningsfest eller en husfest i galen anda. Ja just det satte min längtan i varv. TVÅ alternativ till Lördagsfördriv? TVÅ?? Ja jag vet att jag är jävligt enkelspårig och bara går på Pub Anchor när jag är i sthlm. Varje helg i nästan 3 år. Men där finns möjligheten att iaf göra något annat. Nej här satt man på enda eftermiddagsbussen in till Visby. Jag och tre Hemsebönder. Och sen har man bara två sketna fester att gå på. Förövrigt gick jag bara på den ena, sen staplade jag och Jenny hem för att jag fått en rysansvärd urinvägsinfektion. Jenny tar hand om mig.

Valfriheten är den ena faktorn. Den hänger lite ihop med den andra faktorn jag kommer dra upp. Och det är vännerna. Att man har olika gäng man kan välja att hänga med efter humör. Kanske inte allt för många som man liter på och kan vända sig till när det krisar eller har skitit sig men möjligheten att leka med andra finns. Här existerar inte det. Här får man fint sköta sig och måste ofrivilligt vårda alla sina kontakter, för förr eller senare kryper det fram att man minsann har varit dryg mot dennes enes lillebror eller dyllikt. Stockholm har inte riktigt de problemen. Sen är det en fantastiskt vacker stad (det är Visby också) som det finns miljontals nya ställen att upptäcka i. Äventyren där tar aldrig slut. Det gör dom här. Här är jag uppvuxen och det finns en gräns för vad man kan se. Jag har lärt mig en del nytt sen jag flyttade ner men inget extravagant. I Stockholm finns även valfriheten att välja vart du vill handla, där finns mer än bara ICA och Konsum, du kan välja hur du vill åka. Med Pendeltåg, tunnelbana eller buss. Det finns faktiskt en FUNGERANDE kollektivtrafik. Du kan språka på tuben med mer än bara tre Hemsebönder. Du har en himmlarns massa mer fik och krogar att välja på. Du behöver inte oroa dig över att de har stängt för säsongen, som hela Visby verkar ha.

Men mest av allt saknar jag er. Ni som har förgyllt min tid i Stockholm. Guldkantat min vardag med äventyr, skratt, minnen och kärlek. Arbetskamrater, sambo, mina fina pojkar, fotbollshuliganer, krogmänniskor och ni aldeles underbara människor jag kallar vänner. Ni har gett mig allt jag kan önska och jag är fruktansvärt ledsen över att jag lämnade er. Jag skulle kunna ge mycket för att flytta tillbaka och vara där igen. Men nu har jag gjort mitt val i att studera och tänker försöka fullfölja det. Till mitt egna förtret. Det gör mig ont. Att jag valde bort det, er, Stockhom för dethär. Plugg och blåsig ö som man får urinvägsinfektion av. Förhoppningsvis leder det här äventyret mot något nytt och spännande även det. Jag hoppas iallfall det!