sprattagg [sprättägg utan prickar]

Jag har kommit fram till en enkel slutsats, det suger att vara sjuk.
Någonstans inne i mig så ligger små bakterier, alt virus och gapskrattar åt mig som försöker andas normalt, inte snörvla i varje mening och hostar när jag sätter mig upp. Då kan man ju genast fråga sig vad dom får ut av det. Ja just det! ett gapskratt. Tänk va roligt allting hade varit om man vart en bakterie. Att få andra sjuka och sen skratta.
Undrar om det är så George W Bush tänkte när han startade Irakkriget?

Och appråpå Gorge W Bush så såg jag en dokumentär igår om nineeleven. Om en säkerhetsansvarig som fick ut alla sina (som han va ansvarig över närmare bestämt 2700 människor) innan han själv gick ut. När tornen rasade var han på 10onde våningen. 10 våningar ifrån frihet. Och då kan man ju fråga sig varför det tog så lång tid för alla människor att fatta vad som hände. Med den median vi har och de kommunikationsmöjligheterna. Det kanske inte är meningen att vi ska jobba i världens högsta hus, (twin towers var 101 våningar högt) Men sen alla människor som stod utanför tornen när de rasade i 10 cm vitt damm kunde inte ringa hem och säga att de var okej för mobilerna kolappsade. Tänk dig att stå där och inte veta om ens familj lever. Precis det är det USA orsakar i Irak. Vilsenhet och ovisshet ifall de man bryr sig om lever. Varför vill ett folk som anser att 9/11 är det värsta som har hänt världen (ja världen) orsaka någon annan den smärtan? Och appråpå 101 våningar så byggs det nu ett hus i Dubai som är 800(!!) våningar högt! 800!

Mina världsliga problem är har en mycket lättare lösning än Irakkriget, jag ska  städa idag, (lösning: få arslet ur vagnen) tvätta lite, (lösn: gå ner för nån trappa och trycka på lite knappar, vänta och ta ut ren tvätt) och ringa till J och fråga hur det gått med Getingarna. (Det är tur att J finns, hon har högt underhållningsvärde)

Getingarna är ett kapittel för sig, hon hittade ett getingbo igår, i ventilen. Först kunde jag inte sluta skratta åt hennes otroligt roliga anekdot, sen insåg jag. Jag insåg att man måste ringa tii Anticimex (x-antal tusen kronor), ringa hyresvärlden om försäkringsbolag, som hon inte fick tag i, och massa annat. Jag hade ruttnat och åkt därifrån. Hon sov hemma.

Jag käkade pizza igår med en kille som bor granne med mig här i skarpnäck. Vissa skaer förvånar mig mycket, hur det kan kännas så avslappnat med en människa man mött på nätet efter typ 3 sekunder. Jag kände inte att jag var tvungen att bevisa något, eller uppnå något med den här människan. Efter pizzan gick vi ett promenadstråk runt skapnäck och snackade skit. Om jag sköter mina kort rätt har jag nog en "utochgåmittinatten" kompis.
Precis en sån människa jag behöver, jag har saknat att gå. Att känna mig trygg när jag går. Att inte vara ensam men endå ensam i det lugna mörkret. Fan va jag ska gå! m

Jag ser gärna kommentarer på mitt filosofiska inlägg, och du? det är Soligt idag!

I'm fucking Mental!